Dramatisk förmiddag i Helsingfors. Regeringen har avgått och vård- och landskapsreformen har fallit.
Reformen har haft många problematiska delar, inte då minst i förhållande till den åländska självstyrelsen, men behovet av reform har varit, är och kommer att vara mycket viktigt.
I 14 år har man jobbat med en reform som ska säkra social- och hälsovården i Finland såväl kvalitativt som kostnadseffektivt utan att lyckas.
Nu måste arbetet fortsätta även under nästa år för utmaningarna kvarstår. Här finns mycket att göra under inkommande riksdagsperiod.
För en liten stund sedan meddelade Socialdemokraterna att de ställer upp med en egen lista med Jessy Eckerman som sin kandidat i riksdagsvalet!
Det var en välkommen nyhet då det i alla val behöver finns flera alternativ och en mångfald av åsikter.
Jag är övertygad om att vi kommer att hitta en del åsikter, tex om hur vi jobbar med självstyrelse frågor, där vi till stor del kan vara överens men också frågor, tex gällande ekonomi och arbetsmarknad, där våra åsikter lika tydligt skiljer sig åt! Precis just som det ska vara, även ålänningarna måste få ideologiska alternativ i ett val!
Jag önskar Jessy välkommen med i debatten och ser framemot att få diskutera och debattera!
Lagtingsledamot Johan Ehn (MSÅ) i ett anförande om externpolitik vid plenum den 4 mars 2019.
Idag presenterade Moderat Samling, Liberalerna och Centern den lista som man gemensamt går till val på. Listans kandidater är Johan Ehn och Mats Löfström. Det ska bli oerhört inspirerande att få följa med på resan mot Helsingfors den 14 april!
För mig är samarbete och att bygga ett framgångsrikt lag en viktig uppgift för de kommande fyra åren. Vikten av att skapa ett Team Åland i våra externpolitiska sammanhang är av största betydelse. Det föder respekt, det föder framgång. På hemmaplan är det naturligt och viktigt att nöta åsikter mot varandra och visa upp likheter och skillnader för väljarna. När valet väl är genomfört gäller det att komma ihåg vikten av att enas i en enad front utåt.
Jag har vigt de senaste 15 åren till att i politiken hitta vägar för att nå framgång i utvecklingen av Åland för ålänningarnas bästa. Detta har jag gjort som lagtingsledamot, partiordförande minister och talman. Särskillt under senaste 8 åren har jag i uppdragen som minister och talman haft förmånen att bygga ett brett kontaktnät såväl på som utanför Åland. Dessa erfarenheter och kontaktnät vill jag nu gärna vara med och dels med mig av de kommande åren. Vår lista med kandidaterna Johan och Mats och partierna Moderat Samling, Liberalerna och Centern känns som en god grund för att bygga ett framgångsrikt Team Åland! Nu kör vi! För Åland!
Som jag meddelat sedan långt tillbaka står jag till förfogande som kandidat i årets val till riksdagen!
Jag hoppas kunna få just ditt förtroende att företräda oss ålänningar i riksdagen i Helsingfors!
Blir jag invald får Åland en riksdagsledamot som i samhällsbygget under de kommande fyra åren kommer att hämta grunden till detta i en trygg borgerlig grundsyn där, hållbarhet i allt beslutsfattande, individens möjlighet och ansvar, grundläggande socialtrygghet och sunda statsfinanser ligger i fokus.
Tillsammans med nu sittande och kommande landskapsregering kommer jag att lägga stor energi på att hitta en överenskommelse med regeringen i Helsingfors om Ålands självstyrelse 4.0! Det vore bra för såväl Åland som Finland!
Hjälp mig gärna att driva för dig och Åland viktiga frågor de kommande fyra åren genom att kommentera detta inlägg och berätta vad just du tycker att är viktigt!
Sedan förra valet har frågan om medborgarlön/basinkomst debatterats livligt. Den sittande regering i Helsingfors har gjort ett begränsat försök med sk basinkomst. Resultatet har nu kommit och resultatet blev, i motsats till vad regeringen ville, att systemet inte påverkade sysselsättningen på ett positivt sätt. Med det tycker jag att försöket kan förklaras avslutat och tanken på medborgarlön begravas.
Tanken med medborgarlön är att alla medborgare ska försäkras en viss inkomst oberoende av behov eller insats. För mig är detta ett mycket märkligt system. Min åsikt är att det är viktigt att vi har ett socialt skyddsnät som fångar upp oss när vi av olika orsaker hamnat i situationer där vi inte har möjlighet att klara oss helt själva. Systemet ska skydda oss mot att falla hårt men samtidigt uppmuntra och stötta oss att återkomma till ett läge där vi i större omfattning klarar oss själva och samtidigt vara med och bygga välfärd. Det gör inte systemet med medborgarlön! Ehn för Alla — Alla för Ehn!
Efter mycket vånda har regeringen i Helsingfors avgivit en proposition till riksdagen med förslag till förändring av självstyrelselagen till den del det berör det ekonomiska systemet. Inte en dag för tidigt men det inger hopp för framtiden.
Den blåe ordföranden och tillika kulturministern Sampo Terho anklagar nu oss ålänningar för utpressning. Ett huvudlöst uttalande som gör ett försök att skriva om historien på ett makalöst sätt! För att förstå varför jag hävdar det måste vi backa tillbaka till förra mandatperioden.
Under regeringen Katainens tid var Anna-Maja Henrikssonk (SFP) justitie- och Ålandsminister. På uppdrag av en enig regering utsåg hon en parlamentarisk kommitté under ledning av president Tarja Halonen, riksdagsrådet Gunnar Jansson och Utrikespolitiska institutets chef Teija Tiilikainen med representanter från såväl lagtinget som riksdagen vars uppdrag var att ta fram ett förankrat förslag om en ny modern lag för en självstyrelse i tiden, en självstyrelselag 4.0.
Efter år av arbete och kompromissande lämna så den sk Ålandskommittén 2016 sin slutrapport till nuvarande Ålandsminister Anne Berner. När Berner tog emot slutrapporten konstaterade hon att den var att betrakta som ett förslag, ett avtal mellan lagting och riksdag, som nu skulle förverkligas. Resultatet i åländska ögon mätt var acceptabelt men vi hade fått backa från mycket av det som var våra ursprungliga målsättningar.
En tid därefter, när ministerierna fått sätta tänderna i förslaget konstaterar regeringen Sipilä och Ålandsminister Berner att Ålandskommitténs förslag, det som inledningsvis setts som ett avtal mellan parter, inte kunde förverkligas. Särskilt lyftes finansminiteriets kritik som grund för ställningstagandet.
Under samma tid som denna process pågått har man i Helsingfors processat landskaps- och vårdreformen. Från åländsk sida var vi tidigt ute och påminde om att refomens finansieringsmodell kunde få konsekvenser på självstyrelsen och att detta måste beaktas. Vi har därefter gett åtskilliga förslag till lösningar som skulle göra att riksregeringens reform ska kunna rulla vidare med lösningar som inte strider mot självstyrelselagen. Den tydligaste, ändmålsenligaste och långsiktigaste lösningen var att vi skulle överta behörighet gällande förvärvsinkomsternas beskattning. Svaret från finansministeriet, och därmed också Helsingfors regeringen, blev nej!
Förhandlingarna fortsatte och från åländsk sida accepterade vi att skjuta det stora reformarbetet av självstyrelselagen framåt om vi kunde hitta en lösning på den ekonomiska självstyrelsen som var acceptabel. Som alla vet har den åländska befolkningen vuxit under åren sen vi senast reviderade självstyrelselagen och vi har under många år jobbat för att detta ska kompenseras så som var andemeningen i gällande självstyrelselag. Det förslag som nu idag äntligen lagts till riksdagen tar sikte på att lösa både våra åländska behov och problematiken kring vård- och landskapsreformen. Att som Terho nu försöka svartmåla Åland är att handskas mycket ovarsamt med sanningen och ett fult sätt att försöka plocka billiga poäng inför kommande riksdags val!
Positivt är dock att de två seriösa och samhällsbärande partierna Samlingspartiet och Centern nu visar att man förstått situationen vilket bådar gott för fortsättningen. Detta ska förhoppningsvis vara starten på nya konstruktiva och framåtsyftande diskussioner om hur vi tillsammans kan utveckla Åland, den autonoma pärlan i Republiken Finland, till något vi också i framtiden tillsammans kan vara stolta över!
Jag hoppas för egen del kunna vara med och föra dessa diskussioner vidare under kommande år!
Resultatet av undersökningen pekade bla på att en majoritet av finländarna ville ha färre riksdagsledamöter. Detta gör mig nog en smula orolig. Det ger tyvärr mig ett kvitto på att de populister som ständigt skriker om att ingen lyssnar på folket vunnit alldeles för stort gehör på helt fel grunder!
För mig handlar demokrati främst om två saker :
1) att den linje som kan samla en majoritet är den som ska styra utvecklingen
2) att möjlighet att uttrycka sin åsikt, granska majoriteten och lägga fram alternativ även när man är i minoritet säkras
Förstår jag undersökningen rätt är en av det viktigaste grunderna för att minska antalet ledamöter att man inte tycker det är tillräckligt effektivt. Så kan det säkert vara. Ju färre personer som bestämmer desto effektivare MEN hur säkrar man då möjligheten till granskning och alternativ. Det är naturligtvis svårt att säga exakt hur många som ska sitta i riksdagen för ett land med 5,5 miljoner invånare, men för egen del ser jag få vinster med att minska dagens antal om man vill ha en riksdag som på ett bra sätt ska företräda folket och dess vilja. Tron på att sk ”experter” ska fatta beslut istället ger jag inte mycket för. Politik och att styra ett land handlar om så mycket mer än om att fatta beslut enbart på faktamässig grund. Mycket av vår vardag handlar, hur mycket vi än vill bortse ifrån det, om vad vi tycker. I grunden, tex om hur mycket var och en ska sköta sig själv, eller om hur mycket samhället ska lägga sig i och ge stöd. Grund för tyckande kan vi få av experter, men dom kan inte bestämma vad vi tycker för det är politik!
Av orsaker som jag beskriver i detta inlägg är jag alltså av åsikten att jag inte tror på en halverad riksdag. Av samma orsaker ställer jag också upp som kandidat i årets riksdagsval! Demokrati kräver alternativ, jag är ett alternativ!
Läget är ytterst problematiskt när det gäller relationerna mellan landskapet och statsmakten för tillfället.
I detta läge vore det viktigt att få till stånd en god dialog med Republikens president Sauli Niinistö. Under mina år som talman hade jag flertalet mycket goda diskussioner om likartade frågor och jag uppfattade alltid att vi från åländsk sida blev mötta med stor respekt.
Dels har Helsingfors svikit löftet om att ha en ny självstyrelselag på plats till självstyrelsens 100-års jubileum 2022 och som lök på laxen går det segt att hitta lösningar, inom konstitutionella ramar, för Åland i kölvattnet av den stora vård- och landskapsreformen (SOTE). Ingen skugga ska falla på vår landskapsregeringen, tvärt om har den tillsammans med oppositionen här på Åland gjort sitt yttersta för att på ett konstruktivt sätt driva frågorna framåt. Problemen har funnits i Helsingfors där man uppenbarligen inte förstår vikten av att tillsammans med Åland sköta denna typ av frågor.
Jag delar långt lantrådets analys, händer inget avgörande snart står vi inför en konstitutionell kris i Republiken Finland.
I detta läge vore det viktigt att få till stånd en god dialog med Republikens president Sauli Niinistö. Under mina år som talman hade jag flertalet mycket goda diskussioner om likartade frågor och jag uppfattade alltid att vi från åländsk sida blev mött med stor respekt från honom. I situationer likt den vi nu ser ut att hamna in i har presidenten en klar roll, enligt såväl självstyrelselag som grundlag, inom vilken han kan agera. Med god dialog kan ännu uppslitande problem undvikas.
Självstyrelsen är en lösning som tillkommit genom en internationell överenskommelse, i vilken Republiken Finland har stort ansvar för att den efterföljs. Jag utgår från att regeringen och riksdagen gör allt för att så ska ske.
Besökte Helsingfors idag och inspirerades till ett inlägg…
Det sägs att 2019 kommer att bli ett supervalår för oss på Åland. Trots att drygt halva januari gått har man nog inte märkt mycket av det. Men visst har vi val på gång; i april riksdagsval, i maj EU-val och i oktober lagtings- och kommunalval.
För min del ligger fokus på riksdagsvalet. Ett val som sällan blir särdeles spännande hos oss här på Åland. Ändå måste nog konstatera att det är viktigt. Många av besluten som tas i riksdagen påverkar gemene ålänning direkt i vardagen. Den åländske riksdagsledamoten är en viktig kugge i relationen mellan självstyrelsen och statsmakten. Just detta har gjort att jag valt att ställa upp i årets riksdagsval.
Jag har under snart 16 år på heltid jobbat med politik. Jag har haft förmånen att se lagtingsarbetet ur såväl oppositions som regeringsperspektiv. Jag har samlat erfarenhet som gruppledare, partiordförande, utskottsordförande, vicetalman, minister och talman. I alla roller har utgångspunkten varit att hitta kloka beslut där respekt för andras åsikter och en vilja att hitta konstruktiva kompromisser vid osämja varit min signatur. Allt detta har gett mig en erfarenhet som jag är oerhört tacksam över som och gärna delar med mig av framåt.
I alla val behövs alternativ. Olika ideologisk syn och olika personliga egenskaper. Jag hoppas kunna finnas med som ett tydligt borgerligt alternativ med stark vilja att hitta vägar för att utveckla den åländska självstyrelsen i årets riksdagsval. Ännu lyser debatt och diskussion med sin frånvaro men jag är redo att börja så fort alternativen är klara.
Livet i Helsingfors 