Socialdemokraternas ordförande Antti Rinne är ovanligt tydlig gällande regeringsbasen innan vi ens har något valresultat. Redan nu utesluter han ”småpartier” som t.ex. SFP som del i en regering han eventuellt skulle komma att leda. Spännande är att orsaken till detta inte då skulle vara SFPs politik utan han hänvisar till partiets storlek. Extra anmärkningsvärt blir det när det kommer från en partiledare för ett parti som säger sig ”stå upp för den LILLA människan”. Ytterligare är det värt att notera att han inte har några problem att leda en regering där Vänsterförbundet deltar.

Konsekvenserna av detta ställningstagande kan bli stora i finsk politik och kan också komma att påverka de åländska frågorna. Vad betyder detta för svenskans ställning i Finland? Ska man se beskedet som att samarbete kring de svenska frågorna inte längre är viktiga för Socialdemokraterna?

Gällande Åland är Rinnes ställningstagande också bekymmersamt. Erfarenheten av tidigare regeringar har visat att med SFP som part har Åland haft en bra ingång för att diskutera åländska frågor med regeringen i Helsingfors. Här ska nämnas att samarbetet med socialdemokrater som Paavo Lipponen också gagnat Åland, men styrkan har då legat i att SFP och Soc har samarbetat.

Den åländska riksdagsledamoten har av tradition alltid tillhört den svenska riksdagsgruppen. Motiven är enkla. Genom ett samarbete mellan den åländska riksdagsledamoten och SFP har man skapat en bas för svenskspråkigt arbete i riksdagen som gjort det möjligt att i större omfattning än vad som annars skulle vara möjligt bedriva riksdagsarbetet på svenska. Vidare har samarbetet varit en tydlig signal om att det är viktigt att det finns någon som tar ansvaret att på allvar tillsammans bevaka språkfrågor. Naturligtvis har det, och kommer det, alltid vara viktigt för den åländska riksdagsledamoten att bygga goda samarbeten också till övriga partier i riksdagen och då särskilt de partier som ingår i regeringen.

Det som ytterligare gör att osäkerheten och frågetecknen nu hopar sig är att socialdemokraternas åländske kandidat Jessy Eckerman nu öppnar för att bryta samarbetet med SFP och istället gå in i den socialdemokratiska gruppen. Konsekvenserna av detta vet vi inte, men att kasta ett fungerande samarbete överbord känns inte som genomtänkt och ansvarsfullt. Att sen på allvar tro att det bara är att välja det ena alternativet om SFP är med i regering och det andra om SFP inte är med känns inte seriöst. Hur skulle såväl SFP som Soc se på ett sådant hattande?

Sammantaget gör de besked som nu kommit från socialdemokrater mig än mer övertygad. Vill man som väljare på allvar säkra en möjlighet för att de åländska frågorna ska nå framgång i Helsingfors är en röst på listan För Åland en självklarhet. Jag står redo för fortatt samarbete inom den svenska riksdagsgruppen samtidigt som jag kommer att söka gott samarbete med övriga partier.

🇦🇽 Ehn för Alla – Alla för Ehn! 🇦🇽