Har tillbringat min helg i Helsingfors, detta trots att riksdagsvalet sker bara inom en månad och jag enligt en del borde vara hemma och kampanja.

Orsaken till mitt Helsingfors besök var främst att två goda vänner, Juha och Martin, gifte sig. Att fira och manifestera kärleken är viktigt för mig, därför var valet mellan kampanj och bröllop inte särskilt svårt.

Vigseln i Tempelplatskyrkan är en av de mera fina stunder jag upplevt och fick mig att fundera en del över val, livet, politik och värderingar. Att två killar som älskar varandra kan stå inför två präster i lutherska kyrkan i Finland och svara JA är stort men är inget som kommit gratis. Ännu återstår en hel del för att nått så självklart som allas rätt till kärlek ska vara en självklarhet och mötas med respekt.

Jodå jag vet att juridiskt är denna fråga avgjord. Riksdagen har gjort sitt, men den får mig att reflektera vidare.

Riksdagsvalet handlar självklart om självstyrelselag, jorbruksstöd, arbetsmarknad, rätt till utbildning, skatter, jämställdhet och klimat. Lika självklart handlar det för mig också om värderingar, om synen på oss själv och våra medmänniskor, om respekten för varandra och vikten av att inte låta samhällets polariseras i svart och vitt, ont och gott!

Vi som människor är olika vilket är en styrka när vi ska bygga vårt samhälle. Vi är kvinnor och män, svarta och vita, hetero och homo, kristna och muslimer, svenskspråkiga och finskspråkiga, ålänningar och nylänningar, moderater och sossar. Skillnaderna finns, men så också likheterna! Om vi kan se detta och acceptera och framförallt respektera varandras olikheter så är jag övertygad om att vi är långt kommna i att bygga ett starkt samhälle för framtiden!

Ehn för Alla – Alla för Ehn!