Deltog i Mariehamns församlings Regnbågsmässa ikväll och fick uppleva en känslostorm av en kaliber jag har svårt att minnas att jag skulle upplevt tidigare.

Jag blev så sanslöst glad över att känna den samhörighet och kärlek som fanns i rummet i St Görans kyrka.

Jag blev så sanslöst glad över att få möta respekten för var och en som precis just den den är och är skapad.

Jag blev så sanslöst glad över allt vacker – ord,musik,sång och budskap – som fyllde rummet.

Jag blev så sanslöst glad över att få höra om ny kärlek som uppstår, erkänns och bekräftas!

Men samtidigt… Samtidigt bubblade ilskan, irritationen upp som ett svavel som gjorde mig så extremt förbannad och ledsen.

Förbannad på att folk ska behöva känna rädsla för vem dom är.

Förbannad på att folk ska behöva känna oro för att berätta om sin kärlek.

Förbannad över att folk ska må dåligt över att känna att man är fel, fel i andras ögon.

Men mest förbannad blev jag nog över att det på riktigt finns människor som tar sig rätten att hata, sprida rädsla, skapa oro och fördöma!

Plötsligt blev det samtal som jag fick under gården, ett samtal som då mest kändes som ett skämt men nu fick en annan innebörd, något som fick ilskan att ytterligare koka.

Samtalet jag fick igår kom från Jehovas Vittnen. Personen som ringde mig inledde med att säga att han ringde i kärlek med ett varmt och positiv budskap. Jag protesterade och sa att min bild av personens församling är allt annat än kärlek. Samtalet böljade fram och åter i nästan en halv timme. Ännu i slutet på samtalet ihärdade personen som ringt mig i att han ringde med ett kärleksbudskap trots att jag med handen på hjärtat egentligen bara hört motsatsen. Vem är den som kan kräva att jag för att bli accepterad ska skilja på personen Johan och mina känslor och min kärlek!? På riktigt hur kan nån tro och påstå att min kärlek bara handlar om åtrå, sex och njutning, å det bara för att den jag älskar är av samma kön?! Det blir bara för mycket, det blir bara för falskt, det blir bara för mycket!

När jag nu fått samla tankar och känslor. Sätta ord på dem och bubbla dem ur mig känner jag ändå hur det är glädjen som tar överhanden! Mässan ikväll vittnade på så många sätt om de finaste av allt, nämligen kärleken. En stark kärlek som kan övervinna hat, kyla och fördömande.

Tillsammans låter vi kärleken erövra våra liv! Tillsammans låter vi kärleken vinna! 💞🌈💞