Ni får ursäkta mig men jag fattar faktiskt inte den uppblossande debatten om mångkulturen , dess varande eller icke varande och dess fördelar och nackdelar.

Som den borgerligt sinnade människa jag är tror jag på individen och dess frihet. Visst är det så att människor som växt upp och levt i liknande kontexter delar många värderingar och traditioner. Samtidigt har jag både upplevt och insett att bland individer sprungna ur samma samhälle växer olikheter i såväl traditioner också tydligt fram det finns mycket där samma individer tycker olika. Allt det ser jag en rikedom så länge den grundläggande respekten för alla människors lika värde och möjlighet att tycka och tänka olika respekteras, högaktas och försvaras. Det har i grunden inte att göra med kultur utan handlar om grundläggande värderingar.

Att neka individen att leva sitt liv, utan att för den skull begränsa andras liv, är för mig socialism. En ideologi jag inte omfattar men respekterar att man i demokratins namn sympatiserar med. Tyvärr sprids i debatten många gånger från vänsterhåll bilden av att den som är höger är den som står för förtryck och avsaknad av respekt för den svaga. Tyvärr förstärks denna av element som påstår sig vara höger som vill begränsa individens frihet och möjlighet att leva sitt liv.

För mig har Åland varit och är ett samhälle som genomsyras av mångkultur. Vårt samhälle har byggts, byggs och utvecklas genom att olika traditioner, ursprung och livsåskådningar har bearbetats i en degel och lett fram till att vi hittat majoritet för att driva vissa gemensamma linjer medan de som ser på saker på ett annorlunda sätt har och har haft möjligheten att beskriva och bedriva opposition med alternativ.

Utan mångkultur skulle det mesta av utvecklingsarbetet i ett samhälle stangera och leda till recession. Ett icke-bejakande av olikheter, skillnader och olika kulturer och traditioner hotar enligt mitt sätt och se på saken ett fritt, öppet och tryggt samhälle. Den linjen, misstron mot individen, drivs idag huvudsakligen att två motpoler i debatten. Dels de som själva kallar sig för det enda riktigt borgerliga alternativet och som av andra fått stämpeln ”extrem höger” (trots att deras åsikter lika mycket är ”extrem vänster”) och dels de som finns på den extrema vänsterkanten och jublar över ett anonymt kollektiv och ser ner på individen.

I min värld bygger vårt samhälle på en respektfull kultur med många influenser och där fokus ligger på att stötta och utveckla individen för att så säkra en god samhällsutveckling.

Individerna, du och jag, är de som tillsammans bygger såväl nu som dåtid genom vår inställning och vårt sätt att agera. Mångkultur för mig kan på intet sätt betraktas som vänster eller socialism. Tvärt om bara lyser det av omsorg av individen vilket i förlängningen skapar goda förutsättningar för att utveckla vårt samhälle på bästa sätt.

Bästa vänner, i debatten som förs idag försöker ytterkanterna såväl till vänster som höger lägga beslag på vem som bäst försvarar den enskilda människan och samhället som helhet. Mitt inlägg i denna debatt blir att dessa bägge ytterligheter har fel. Lösningen ligger i ömsesidig respekt och tron på individen! Vår historia ger tydligt stöd för detta faktum.