I lördagens nummer av Ålandstidningen skriver Anton Nilsson, landskapsregeringens ministerråd i Bryssel, en viktig och mycket bra debattartikel om Ålands demilitarisering och neutralisering efter Finlands inträde i NATO. I artikeln lyfter Nilsson, på ett mycket förtjänstfullt sätt, grunderna till en lyckad säkerhetspolitik samt hur den särskilda lösningen kring Åland passar väl in i hur Finland kan bygga ett effektivt skydd mot militära konflikter.

”Vi måste förstå att vårt skydd mot militära konflikter består av tre ben: ett trovärdigt militärt försvar, internationella avtal och diplomati. När det kommer till de två sistnämnda benen är Ålands demilitarisering och neutralisering en mycket viktig komponent i Finlands skydd mot militära konflikter. Ålands särskilda status grundar sig på såväl internationella avtal som sedvanerätt. Det är viktigt för ett land som Finland att fortsätta värna folkrätten och vara en part som står fast vid sina avtal. Det är även en mycket viktig sak för Finlands trovärdighet i den diplomatiska världen att man gör det.”

~ Anton Nilson, ministerråd, i ÅT den 9 september 2023

Som Anton Nilsson skriver finns det tre grundläggande element för att skapa ett effektivt skydd mot militära konflikter:

1) Ett trovärdigt försvar
2) Internationella avtal
3) Diplomati

Finland har kontinuerligt byggt upp och vidmakthållit en omvittnad trovärdig försvarsmakt. Denna har enligt de flesta bedömare nu också stärkts i och med Finlands inträde i NATO. Republikens president konstaterade bland annat vid riksdagens öppnande att Ålands säkerhet är kanske stabilare nu än någonsin tidigare.

Bestämmelserna kring demilitariseringen och neutraliseringen av Ålandsöarna slogs fast i internationella avtal utgående från de beslut som togs 1921 av Nationernas Förbud (NF). Finland har i sin utrikespolitik alltid lyft vikten av att världens säkerhet måste byggas upp och styras av avtal mellan stater och följa internationell rätt. En klok linje för ett relativt litet land som levt och lever i skuggan av en stormakt. I i tider som dessa när det finns krafter som utmanar den rådande säkerhetsordningen och vill komma bort från grunderna i den internationella rättsordningen torde det vara än viktigare att stå upp för att ingångna avtal bör följas.

Ser vi framåt från den spända situation vi idag lever i vet vi också av tidigare erfarenhet att det kommer en tid då fred ska byggas. Då är en välutvecklad diplomati utrustad med en diger verktygsbox guld värd. Här bör man redan nu se att ett viktigt verktyg och exempel i detta box kunder vara Ålandslösningen. Ingen konflikt är den ändra exakt lik, men det finns med säkerhet element i den lösning som passade gällande Åland 1921 som kunde vara till nytta när man ska börja diskutera lösningar och långsiktig fred. Att då i detta skede lägga kraft och energi på att nedmontera en lösning som visat sig fungerande under många år känns inte som ett steg som varken på lång eller kort sikt skulle bidra till vår gemensamma säkerhet och trygghet.

”Ålands demilitarisering och neutralisering är alltså en mycket viktig pusselbit i vår säkerhetspolitik och ingen ålänning ska någonsin behöva skämmas för att vi hjälper till att upprätthålla demilitariseringen och neutraliseringen. Det är tvärtom en pusselbit i Finlands och Europas försvar.”

~ Anton Nilsson, ministerråd, i ÅT den 9 september 2023

Likt Anton tror jag det är viktigt att vi som ålänningar, utan minsta tvivel, med högburet huvud kan känna att vi kan stå upp för att den lösning som en gång skapades och att den fortsatt har relevans. Demilitariseringen och neutraliseringen var inte, och är inte, en lösning som togs fram specifikt för Åland utan är en lösning för att trygga fred och säkerhet för såväl Sverige, Finland som hela Europa – en lösning som är en viktig pusselbit i Europas säkerhetsordning. Detta är ett faktum som ofta glöms bort och det är därför viktigt att vi kontinuerligt lyfter saken så att diskussioner kan föras på en korrekt grund.