Måste skriva av mig tankar som såhär när jag är påväg att landa i min semester snurrar på i mitt huvud…


Det är viktigt att vi med jämna mellanrum påminner oss om grunden till den verklighet vi lever i idag. Detta gäller särskilt när tiderna blir oroliga och ropen på snabba förändringar för att uppnå snabb säkerhet blir en naturlig följd av oro och rädsla.

Ålandslösnigen från 1921, skapad av Nationernas Förbund och innehållande tre huvudsakliga element

1) Finländsk territoriell överhöghet över Ålandsörna, dvs Åland blev en del av republiken Finland
2) Åländsk självstyrelse för att säkra innevånarnas svenska språk, kultur och möjlighet att styra av sin vardag
3) Demilitarisering och neutralisering av Ålandsöarna som ett säkerhets- och försvarspolitiskt skydd för Stockholm, Sverige och hela norra Östersjöområdet

var allt ett resultat av en internationell konflikt som var under uppsegling och där parterna var den unga staten Finland, ålänningarna och staten Sverige.

Lösningen blev en kompromiss som ingen var särskilt nöjd med i början men som vart efter tiden gått vunnit acceptans hos samtliga parter så till den grad att den också används som ett internationellt gott exempel på hur konflikter kan hanteras och lösas på fredlig väg. Detta är något att tänka på när kriget nu igen rasar i Europa – kan Ålandslösningen fungera som modell och inspiration för kommande lösningar för fred och stabilitet? Rusta då inte ner den nu utan vårda den så att den fortsatt kan tjäna en hållbar säkerhetsordning i Europa!

Nu som då dyker det upp ifrågasättande av lösningen som helhet eller till delar. Ifrågasättandet bygger ofta på specifika problem i vår nutid som man försöker lösa genom att justera eller helt avskaffa delar av Ålandslösningen. Problemet är då att man dels helt glömmer att lösningens delar sitter mycket nära ihop med varandra och att en förändring av en del öppnar upp för att man då kan lösa andra problem genom att förändra eller avskaffa en annan del. Resultatet kan alltså bli att man återuppväcker gamla konflikter och med det destabiliserar vår vardag och Europas säkerhet på ett sätt som kan få helt oförutsägbara följder.
Detta är något som de som idag talar sig varma för att förändra den säkerhetspolitiska lösningen med ett demilitariserat och neutraliserat Åland bör tänka noga på. Också vi som tror på och värnar lösningen måste komma ihåg detta och tillsammans lyfta detta i debatten så att grunden inte försvinner bort!

På samma sätt upplever jag med jämna mellanrum att vi i den allmänna diskussionen glömmer bort grunden till varför vi fick självstyrelsen och lätt hänfaller till att enbart se litenhetens och småskalighetens baksidor. Varför ska vi uppfinna hjulen själva, varför duger inte lösningar som redan finns är frågor som dyker upp i olika diskussioner. Kloka och berättigade frågor men också frågor som det finns svar på, särskilt när vi tittar på grunden till självstyrelsen dvs att kunna leva, verka och få service på svenska samt att kunna anpassa servicen till just det lilla lokala samhället. Åland är idag ett blomstrande samhälle som är unikt på otaligt många sätt, både till det positiva och det negativa. Samtidigt tror jag att det är få som på allvar kan föra i bevis att vi som helhet har ett svagare och fattigare samhälle än de omkringliggande. Visst vi tvingas att göra saker annorlunda, ibland så att vi inte får exakt samma service, ibland är den i delar långt mycket bättre, ibland i delar något sämre. Å ja, vi måste naturligtvis alltid fundera på om det går att kopiera, köpa eller samutnyttja produktion av service istället för att börja från noll, men i vissa fall finns just bara det sista alternativet om vi vill ha service lokalt, nära och på svenska.

Vi kommer alltid att tvingas att göra val och prioriteringar och då gäller det att hålla tungan rätt i munnen – genom att se på den historiska grunden, behoven av svenska språket, kostnader för olika alternativ och lokala och nära lösningar och väga dess mot varandra kan vi hitta vägen framåt.

Sammfattningsvis är det jag vill påminna om att lösningar på våra utmaningar, problem och möjligheter sällan kan lösas i att bara se till nuet utan basen och grunden som finns i vår historia måste ständigt vara närvarande. Naturligtvis i en symbios med att våga tänka nytt och hitta lösningar anpassade för världen idag.

Vår trygghet ligger i att lita på Ålandslösningen och då så att vi hela tiden använder oss av de möjligheter som den erbjuder i olika tider, inte stangerande utan i en kontinuerlig rörelse med tiden och dess nya behov.